Här följer två insändare jag skrivit till ÅU:

"Har vinden åtminstone tillfälligt vänt? Efter en rad motgångar för finlandssvenskarnas rätt till samhällsservice på modersmålet kan nu en entydig framgång noteras. Det gäller tingsrättsindelningen. Rätten att bli dömd på svenska även i framtiden verkar tryggad. En god nyhet för finlandssvenska - bovar!"
"Men det handlar nog också om attityder, i sista hand mellan ministrarna Tuija Brax (grön) från Helsingfors och Anne Holmlund (saml) från Björneborg - kanske också mellan deras respektive partier." Så här skrev Björn Månsson i sin ledare i Hbl den 14.3.
Torbjörn Kevin däremot kritiserade i hårda ordalag både minister Brax och mig i sin ledare i ÅU i fråga om samma ämne den 15.3. Jag tar sällan politik personligt, men den här gången blev jag ledsen. Tror Kevin verkligen att en sfp-minister skulle ha kunnat driva igenom en bättre helhetslösning för oss svenskspråkiga i Finland? Skulle det faktiskt vara en bättre lösning att färdas mellan Raseborg (Ekenäs) och t.ex. Pargas än mellan Åbo och Pargas?

Den här frågan har Tuija Brax och jag diskuterat i flera år, för diskussionen började redan under förra riksdagsperioden. Nästan ingen, förutom Pargas lagman Charles Lindroos har kontaktat mig i denna fråga, men jag har naturligtvis försökt ta reda på också andras åsikter. Märkligt nog var det först för några dagar sedan, då beslutet närmade sig och frågans beredning var klar och jag redan gett mitt godkännande, som en av mina riksdagskolleger från Egentliga Finland ringde och bad mig lobba för Raseborg. Innan jag tog slutgiltig ställning i ärendet så frågade jag, på en träff ordnad av folktinget, mina svenskspråkiga kolleger om de ansåg att jag borde lobba för att Pargas tingsrätt skulle slås ihop med Raseborgs tingsrätt. Ingen uttryckte ett sådant önskemål.


Tillsammans med riksdagsledamot Jacob Söderman har vi diskuterat denna fråga. I början av beredningen var vi överens om att sammanslagningen av Pargas och Raseborgs tingsrätter bör undersökas seriöst. Senare hade Söderman kommit fram till samma slutsats som jag. Han hade konstaterat att det inte fanns något intresse i Västra Nyland för denna modell vare sig bland riksdagsledamöter eller bland domare. Då  Pargas tingsrätts kansli, där största delen av tingsrättens personal anträffas, dessutom färdigt är stationerad i Åbo så ansåg vi , att denna valda modell är ett godtagbart alternativ.

Då jag dessutom talat med flere pargasbor om var de hellre skulle vilja ha sin tingsrätt, så har Åbo för en del av dem känts som ett naturligare alternativ. Någon har t.o.m. sagt att det t.ex. i en vårdnadstvist kan kännas lättare att åka till tinget i Åbo, där man är mera anonym än i Pargas där alla känner varandra.
Jag kan ändå förstå om åbolänningar i Iniö och Houtskär inte ser denna förändring som en förbättring i annan bemärkelse än att helhetskvaliteten av rättsväsendet ökar på specialområden som barnskyddsfrågor, ekonomisk brottslighet och djurskyddsfrågor.
Men svenskspråkiga åbobor och svenskspråkiga invånare i St. Karins och andra närliggande kommuner som inte har hört till Pargas tingsrätt, får däremot en märkbar förbättring i och med en stark svensk enhet i Åbo som betjänar också dessa finlandssvenskar.
Det att den svenska Åboavdelningen får ett specialansvar för sjö- och jordrättsärenden är en förbättring som också på Åland väckt positiva kommentarer. Detta p.g.a. att den i Åbo stationerade domaren för jordrättsärenden även har Åland inom sitt ansvarsområde och då är denne domares språkkrav av stor betydelse för ålänningarna.
Det som ändå oroar mig är hur vi skall få tillräckligt med svenskspråkiga domare, då de svenskspråkiga juristerna är så efterfrågade på arbetsmarknaden. Detta problem är dock lika stort oberoende om de svenska domarna skulle vara stationerade i Raseborg eller Åbo. Det här är en fråga som man funderat mycket på i justitieministeriet och jag hoppas verkligen att vi i framtiden skall få lättare att anställa svenskspråkiga domare än vad vi har idag.
Den svenskspråkiga åboavdelningen får 5-6 svensktalande domare och arbetsspråket är svenska. Självklart bör utvecklingen följas upp och det bör kontrolleras att den svenska enheten verkligen blir så stark som utlovats.

Kevin kräver att de åboländska riksdagsledamöterna ska förbinda sig att arbeta för att givna löften tryggas. Dessutom måste Nagu få en tingsplats. Jag för min del vågar lova att bevaka att de av minister Tuija Brax givna löftena hålls. Därutöver skall jag göra mitt allra bästa för att Nagu får en lokal tingsplats.

Och så den andra som ett svar på Torbjörn Kevins svar åt mig:

Raseborg opraktiskt

När minister Tuija Brax (grön) argumenterade för denna valda modell för tingsrättsindelningen, så var länsgränsen ju bara ett argument bland många. Dessutom är argumentet med länsgränsen inte hennes eget påhitt, utan något som hela regeringen allmänt kommit överens om hur förvaltningen i Finland skall arrangeras.

Det starkaste argumentet är verkligen inte de byråkratiska utan de fysiska avstånden och brist på fungerande kommunikationsmedel mellan Raseborg (Ekenäs) och Åboland.
Kevin säger att domarna och inte klienterna skall resa från Raseborg till Pargas och Kimito. Den här idén skulle verkligen inte underlätta vårt största problem, nämligen bristen på svenskspråkiga domare. Det är redan nu svårt att locka de svenskspråkiga juristerna till dessa offentliga tjänster, när den privata sidan så gärna också vill ha dem. Inte blir det lättare att locka dem då en stor del av deras arbetstid skulle gå åt till att köra bil mellan Raseborg och t. ex. Pargas. Dessutom kan vi inte ha hur många tingsplatser som helst. Så om Pargas skulle bli en tingsplats så skulle jag säkert inte kunna ordna så att Nagu får hålla sin tingsplats, vilket jag nu försöker.

Om domarna ska köra bil av och an så är det ju också att slösa med deras värdefulla arbetstid, som annars kunde användas mycket effektivare. Idén med hela reformen var ju att effektivera arbetet och få fart på besluten. Att sitta i privatbilar i timmar är inte en bra användning av de dessa hårt eftertraktade välutbildade personer.