<?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" />

Det här är en text jag skrivit till Ny Tids lilla miljökolumn:

 

Det känns mystiskt att medge, men klimatpolitik verkar vara lättare att genomföra med våra nuvarande borgerliga regeringskumpaner än med vänstern. Finansminister Jyrki Katainen försvarar rakryggat grön skatteväxling medan socialdemokraterna motsätter sig en höjning av skatten på dieselolja och Vänsterförbundet motsätter sig en höjning av el-skatten. Hur är det med Vänsterförbundets röd-grönhet och SDP:s verkliga vilja att nå ett oljefritt Finland år 2030?

Vänsterpartierna vill inte göra livet besvärligare för sina röstare, d.v.s. dem som kör bil och använder el. Man skulle ju kunna tänka sig att det skulle vara lättare att höja industrins energipriser tillsammans med vänstern än med högern. Men jag har märkt att fackförbundens oro över industrins konkurrenskraft (läs billig energi) är minst lika stor som de borgerliga partiernas. De enda som vänstern inte ömmar så mycket för är bönderna. D.v.s. att vi kanske kunde höja mera på deras el-räkningar tillsammans med vänstern. Likaså är vänsterns kritik av användningen av torv som energikälla mera lik vår.

 

Grön skatteväxling borde ändå inte alls vara emot vänsterns ideologi. Vårt mål är ju att göra det mera lönsamt att arbeta och mindre lönsamt att slösa energi. Vi vill ge människorna mera pengar genom grundinkomst och sänkning av löneskatten. Pengar till detta kan bl.a. tas genom höjning av miljöskatter så att all energikonsumtion görs dyrare. På så vis tvingas varje person verkligen att tänka efter hur mycket han/hon vill köra bil och använda el. Den som minimerar eller redan minimerat sin energikonsumtion får på så sätt mera pengar än förut, men den som vill köra ensam omkring i sin bil och ha alla el-apparater på i onödan förlorar. De som går, cyklar och använder kollektivtrafik skulle vinna i vår modell, medan den som absolut vill ha en stor city-terrängbil skulle förlora.

 

Ett stort problem är förstås uppvärmningen av egnahemshus, som nu sköts med hjälp av t.ex. el-slingor i golvet. Regeringen ger stöd åt privata hushåll som vill byta till energisnålare sätt att värma sina hus. Bl.a. min pappas familj har med hjälp av detta stöd bytt till jordvärme. Vi byggde direkt med jordvärme då vi för sex år sedan gjorde vårt livs största ekonomiska beslut. Det var en klart dyrare investering, men den betalar sig förvånansvärt snabbt tillbaka.

I de hus som värmen nu distribueras till med hjälp av vatten i batterierna eller rör i golvet kan man ganska lätt byta till jordvärme eller pellet, medan de som har el-slingor i golvet står inför mycket svårare förändringar för att spara el.

Det hemskaste är att vi i Finland fortsättningsvis bygger väldigt mycket nya hus med direkt el-uppvärmning. Det här beror på att de som planerar och bygger husen inte själv kommer att bo i dem de följande 20 åren med hela tiden stigande el-priser. Det lättaste och billigaste sättet att bygga ett snyggt egnahemshus är att sätta el-slingor i golvet. Ingen värmepanna behövs och slingorna går snabbt och behändigt att sätta i golvet utan betong eller andra mera krävande konstruktioner. Men sen har du dem där och el-räkningarna bara växer eller så fryser du...  Det här tänker inte många på ännu då de köper ett färdigbyggt hus. I varje fall väger det lätt i jämförelse med allt möjligt annat, som t.ex. den vackra utsikten.

Helt hjälplös är man ändå inte ens i ett hus som uppvärms med direktel. En del inbesparingar kan man göra med hjälp av en eller flere luftpumpar som ger varmluft med små utgifter ända tills den riktigt kalla vintern börjar. D.v.s. att i och med att växthuseffekten framskrider så räcker dessa luftpumpar ganska bra då våra vintrar blir milda... Om man är mycket flitig med att elda i en ackumulerande eldstad (varaava takka) så kan man spara en hel del el.

 

Jag hoppas innerligen att vänsterns oppositionspolitik och framtida regeringspolitik inte kommer att bygga på en kamp för rätt till billig energi för alla. Om jag får ge en vink, så tror jag att vår blågröna skogspolitik kommer att vara sämre än den blågröna klimatpolitiken. Östersjöpolitiken ska ni inte heller glömma bort, men till min stora förvåning har vi nu tagit ett kliv framåt i räddandet av Skärgårdshavet från övergödningen i och med nya pengar för specialåtgärder längsmed Auraå för att minimera jordbrukets utsläpp. Den offentliga pressen ledde till att Centerpartiets ministrar kände sig tvungna att verkligen göra något för Östersjön.

Min största överraskning är ändå att vi tillsammans med dessa borgerliga partier lyckades få igenom Finlands första klimatpolitiska budget.