Idag fick jag igen sitta på tåget till Helsingfors och samla mina tankar. Jag har vissa rutiner med att läsa och jobba på tåget som jag nästan saknat då vi nu arbetar i det egna valdistriktet och inte i riksdagen. Så det var en hel del olästa tidsskrifter med allt från Marttabladet till Mieleneterveyden asiantuntijalehti, som jag plöjde igenom på reasn till Pro studentblads seminarium om ledarskap och samarbete.

Orsaken till att jag valt att åka till Esbo istället för att vara i Åbo är den att jag arbetat somreaktörpå Studentbladet och jag minns den tiden med värme :o) Seminariet på Hanaholmen var riktat till studentledare och bl a ÅAS styrelseordförande Otto Andersson var på plats.

Fastän Thomas Perret, Carl-Olaf Home'n och jag närmade oss temat från helt olika perspektiv, så var våra slusatser ändå förvånansvärt lika. En bra ledare måste verkligen själv tro på det gruppen gör för att kunna vara äkta och entuismerande. Att lita på och ge frihet åt de andra och visa tydligt sin uppskattnig för det de gjort tyckte vi också alla att var viktigt. En bra ledare vågar också medge att han/hon gjort något fel.

Men hur får vi bra ledare om studerandena bränner slut sig redan under sin studietid? I Japan finns det en halv miljon skolelever som inte klarat av tävlingen inom skolan och nu planeras ett terapicenter för dessa deprimerade skolelever på ön Okinawa. Inte vill vi väl att Finlands barn ska utsättas för likadan press?