Igår hade jag två kavaljerer på svenskadagenfesten i Åbo konserthus, min 6-åriga pojke och min litet äldre pappa. Programmet var alldeles tydligt gjort närmast för mig av oss tre, för Ruben Stiller och Lisa Nilsson hör till mina favoriter. Det märktes också på publiken att programet var planerat så här, för aldrig förut har jag sett så mycket jämnåriga med mig på en svenskadagenfest. Tack Ruben och Lisa för att ni båda bjöd så starkt på er själva. Min tro på att äkthet där man inte låtsas vara trovärdigare och sakkunnigare än vad man är varar längst. Dessutom är Rubens sjävlironi alldeles härlig. Då han bad om att bli kollektivt adopterad av oss finlandssvenskar, så tror jag att han redan många gånger om bevisat att han är mera finlandssvensk än många av oss. För en äkta finlandssvensk är inte rädd för att "moka" och skratta åt sig själv.