Att rädda Östersjön kräver mera politisk beslutsamhet än pengar. Därför ser jag inte på samma sätt ett prioriteringsproblem mellan satsningar på grundinkomsten och räddandet av Östersjön, som mellan att helt ta bort arvsskatten och samtidigt satsa på fattiga barnfamiljer.<?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" />

 

Men mitt mål i politiken är inte att försöka vara besserwisser eller att söka konflikter. Därför har jag nu ett kompromissförslag till Stefan Wallin.

 

Grundinkomst, som vi vill kalla det, som Stefan kallar medborgarlön, är ett mål som vi kan försöka nå också via skattepolitiken. Ett steg mot grundinkomst kunde vara att den undre gränsen för statsskatten skulle höjas till 20 000 euro per år. Det här skulle kosta ca en miljard euro, som alltså borde samlas in på annat sätt. Förhoppningsvis skulle den här ändringen göra det mera lockande att ta emot små jobb och göra t ex köpande av service litet billigare.

Samtidigt borde kommunalskatten göras mera progressiv, genom att låta inkomster upp till 1 000 euro per månad bli helt skattefria. Förstås bör staten stå för den inkomstförminskning som det här skulle innebära för kommunerna.

 

Då vi nu debatterat arvsskatten här i ÅU, så skulle jag vilja föreslå, att man kunde få skjuta upp betalningen av arvsskatten i vissa fall. Då änkan har rätt att bo kvar i en lägenhet, som barnen ärvt är det t ex skäligt att barnen inte behöver betala arvsskatten genast.

Då det görs generationsskiften av företag kunde arvsskatten uppskjutas så, att arvtagaren kunde betala den så småningom av företagets vinster ända tills företaget eventuellt säljs.

 

Vidare kunde de som ärver via testamente flyttas från skatteklass III till skatteklass II. Dessutom borde arvsskattens undre gräns höjas från 3 400 euro till 10 000 euro.

I år beräknas arvs- och gåvoskatten inbringa ca 560 miljoner euro, som är 14 procent mera än förra året. Denna tillväxt beror på att vi håller på att bli både äldre och rikare i Finland. Speciellt bostädernas stigande priser har lett till större arv.

Mitt förslag till justering av arvsskatten skulle kosta ca 100 miljoner euro. I och med att arvens ekonomiska värde växer, så skulle helhetssumman som staten får ändå inte minska speciellt mycket. Om man däremot skulle skippa arvs- och gåvoskatten helt, så skulle vi inte få in en enda euro i vår gemensamma kassa.

Som jag tidigare argumenterat, så behöver vi verkligen skatteintäkter för att kunna råda bot på våra verkliga problem i samhället. Tudelningen av samhället, som nu håller på att ske, för med sig fattiga barnfamiljer, fattiga studerande och fattiga pensionärer. Vi behöver pengar för att råda bot på denna växande klyfta.

 

Vi behöver alltså hitta nya skatter, som helst också skulle styra vårt samhälle mot en mera ekologiskt hållbar utveckling. Den gröna skatteväxlingen har vi talat om så länge jag varit med. T o m regeringen skrev in den i sitt regeringsprogram, men regeringen har ändå i praktiken gjort precis tvärtom genom att stöda t ex användandet av torv mycket mera än användandet av verkligen förnyelsebar energi.

Ett annat sätt att få in lösa pengar är den s k windfall-skatten, som vi gröna redan länge har föreslagit. Med hjälp av den skulle bl a Fortums oförtjänta jättelika vinster beskattas.