Jag har mer eller mindre alltid haft den stora glädjen att jag vågat och kunnat följa min passion. Det betyder inte att allt gått som jag planerat, utan att jag ganska lätt har hittat mening och passion på alla möjliga olika sätt. Den naturliga självbevarelse instinkten, att vara rädd för att göra bort sig, är något jag helt saknar och därför har jag prövat på allt möjligt och gjort rejält bort mig många gånger. Men om man inte vågar försöka så kan man inte uppleva den passion som något nytt kan ge.

Då jag arbetade på Studentbladet för ca 20 år sedan var varje nytt nummer ett stort äventyr, som till all lycka aldrig slutade i en total katastrof. Allt var nytt och spännande och Mac ”fågelholk” datamaskinen kändes otrolig. Jag hade ingen aning om hur många timmar som gått då jag ivrigt hittade nya layout möjligheter och sidorna var alltid färdiga först just före jag måste springa med disketten och fotona till Åbo-Hesa bussen.

Det mystiska är, att då man känner att det man gör har betydelse och att just jag behövs, så vaknar man glatt tidigt på morgonen och sätter igång. Ibland förundrar jag mig över hur det inte känts speciellt tungt att stiga upp sex tiden varje morgon och ta sig iväg till H:fors och riksdagen. En av mina tågkompisar räknade ut att jag nu suttit över ett år av mitt liv i tåg på arbetsresa. Min passion till riksdagsarbetet har verkligen hållit i sig i nästan 16 år, men nu känner jag emellanåt att det börjar smaka trä. Det är alltså på tiden att byta jobb...

Jag känner redan passionen växa för min nya stig i livet och med nyfikenhet väntar jag på vas som syns bakom nästa kurva. Det viktigaste är de nya människorna jag ska få bli vän med. För att passionen ska hålla i sig, så vill vi tro, att det vi gör har någon större betydelse än ökad konsumtion och att pengarna snurrar runt i samhället. Bra arbetsgivare bryr sig på riktigt om att lyssna på sina anställda och ge dem möjlighet att känna, att de är en del av något viktigt. Att få leva och arbeta i en vacker miljö gör det klart lättare att känna passion.

Ett klart tecken på att min passion är väckt är att jag vaknar med huvudet fullt med nya idéer, som bara väntar på att komma ut. Min arbetstid är alltså verkligen inte fast vid den tid jag tillbringar på palavrer, arbetsresor eller vid skrivbordet. En smart arbetsgivare lockar fram allas passion, så att de inte kan låta bli att vara kreativa.

Min största passion har alltid varit familjen och nuförtiden är fotbollen en viktig krydda i denna passion. Det krävs alltså verkligen mycket av arbetslivet för att jag ska vilja bort hemifrån. Till min stora glädje har jag hittat en ny arbetsgemenskap, som känns så inspirerande att jag med glädje kommer att vakna på morgonen och promenera iväg till jobbet.

Den livsglädje som känslan av passion ger är härlig. Jag tackar varje kväll för att jag har haft lyckan att känna passion och livsglädje nästan hela mitt liv. Varje dag är ett nytt äventyr och varje ny människa en potentiell ny vän.

(Den här texten är publicerad i Studentbladet i en serie av före detta redaktörer, som arbetat på den nu 100-åriga tidningen.)