Man märker att det närmar sig val igen. I vissa svenska medier vill man t ex aktivera de svenskspråkiga väljarna att rösta på sfp. Minsta lilla orsak kan leda till att man skrämmer upp väljarna att tro att någon nu vill åt svenskheten.

Det här är helt förståeligt, men det känns jobbigt för dem som man med flit vill tolka som negativa mot svenskheten, då då de verkligen inte är det. En sådan här debatt pågår nu om grönas inställning till sfp.

Den här insändaren skrevs därför nyligen till Husis:

De gröna utesluter inget regeringssamarbete med vare sig sfp eller något annat parti. Björn Månssons ledare i Hbl, "En röst på gröna en röst mot sfp" (26.1), är en tillspetsad tolkning av Tarja Cronbergs svar på TV-nyheternas dubbelfråga om De Gröna vill med i regeringen som tredje parti. De gröna ser sig gärna som det tredje partiet i regeringen, men detta utesluter inte möjligheten att sfp skulle medverka. Den regering de gröna senast medverkade i bestod av fem partier.

Tvärtom bör det påpekas, att de grönas och sfp:s riksdagsgrupper i många frågor arbetar väl tillsammans. Vi har goda gemensamma erfarenheter gällande t.ex. språklagen och finansieringen av S:t Petersburgs vattenreningsverk. Nyligen har de gröna och sfp haft ett gott samarbete på lokal nivå för de svenska skolfrågorna i S:t Karins och Åbo.

De gröna är dock inte nöjda med sfp:s hantering av miljöministerposten. Försvarsministerposten engagerade klart mera och sköttes så bra att militärens finansiering t.o.m. blev index-bunden. Lika väl ställt är det inte med barnbidragen, studiestödet eller satsningarna på miljöskyddet.

Den värdeliberalism som sfp står för ligger också oss nära, men vi efterlyser reformer som förbättrar de sämst ställdas ställning. Slopandet av arvs- och förmögenhetsskatter gagnar inte den jämlikhet som är nödvändig för en trygg och hållbar samhällsutveckling.

Inför nästa valperiod samarbetar de gröna gärna med alla partier, inklusive sfp, som har prioriteringarna klara: För att stävja samhällets tudelning är det de fattiga barnfamiljernas, studerandenas, arbetslösas, småföretagarnas och pensionärernas situation som måste förbättras, inte de förmögnas.

Pontus Slätis ordförande Finlands svenska gröna
Tarja Cronberg ordförande De Gröna